Gnuggisar
Titta! Jag har blivit besatt. Engångstatueringar, also known as gnuggisar, från Tattly. Genialiskt! Det finns exakt allting man kan komma på ungefär. Kaffe i alla former, öl, valar, knäppa citat, bakelser, fula kaniner, korv med bröd, pommes, monster, bläckfiskar, larver, diamanter.. Ja, ni förstår ju att jag försmäktar lite och vill inget annat än att kliva in på mitt uppstyrda kontor på måndag med hela ansiktet fullt av korv-gnuggisar.
Att jobba eller att inte jobba..
1. Skickar recept på pasta och vinsorter jag gillar till mammas jobbmail, från min jobbmail. Då ser det ut som att jag sitter och har superviktiga mailkonversationer. Hehehe.
2. Och till pappas jobbmail brukar jag skicka förslag på vart man kan köpa rom billigt.
3. Letar upp bilder från min chefs utlandsresor i vår Dropbox bara för att se bilder på när han är full. Höhö.
4. Går igenom alla våra anställdas anställningsavtal för att se vad de tjänar. Liksom ett litet jämförelsearbete. Kan nu konstatera att jag kan kräva högre lön.
5. Tittar på onödiga saker på Pinterest. Exempelvis djur, djur är fruktansvärt roliga, mobilskal som ser ut som Sandwichglassar eller har ett inbyggt flipperspel.
6. Skriver såna här onödiga blogginlägg.
Sen åker jag hem till min familj och säger "nej jag tänker inte laga mat eller gå ut med hundarna. Jag har jobbat hårt hela dagen och tänker bara ligga här på soffan och titta på Breaking Bad. Exakt h e l a kvällen". Och de går på det varje gång. Victory at it's finest.
10 kärleksbilder
Och mina topp-två-favoriter:
Fredagspepp
Veckan var förbi på ett ögonblick, somnade på måndag kväll och vaknade på fredag morgon. Tänk om det kunde vara så, tänker ni. Precis så var det den här veckan, tänker jag. Det är ju värt att fira med en flaska vin. Eller två.
Hej.
Och här hamnade jag igen. Alltså, egentligen vet jag inte vem jag är emellanåt. Minns inte när jag skrev hjärtskärande dagbok sist, när jag antecknade en tanke mitt på ett slumpmässigt bokuppslag, skrev ned en fin rad från en ännu finare låt på ett skrynkligt kvitto eller när jag vaknade mitt i natten och hade drömt något så bra att jag bara var tvungen att låta mobilskärmen blända mina sömngrusiga ögon för att göra en liten anteckning. Jag minns inte.
Detta har naturligtvis drivit mig till vansinne vissa tidiga mornar när jag trängs som vem som helst på pendeln. Tänker att alla dessa tankar jag har, alla dessa meningar jag bara skriver rakt upp och ned i huvudet när jag väntar på bussen, är det verkligen meningen att dom ska försvinna ut och lösas upp med alla andra tankar som kretsar kring måndag till fredags jobb, hur ont det gör i knät fortfarande efter 7 månader, vad min syster gör, ska jag dricka vin fast det är tisdag-tankar. Nej. Det känns inte rättvist. Inte mot mig själv och absolut inte mot mina innersta funderingar.
Kort och gott. Jag har inte skrivit en rad i den här diffusa blogg-helvetes-världen på år. Flera år. Men här är jag och jag tänker skriva igen. Hoppas ni är kvar där ute någonstans.
Puss.
